Ang. Kapatens anspråk mot Ratos

Kapatens (som är en s.k. Third Party Funder, dvs. någon som investerar i andras tvister) har gått ut med ett erbjudande till de som tidigare ägt preferensaktier utgivna år 2013 i Ratos AB. Erbjudandet går ut på att de tidigare ägarna ska överlåta påstådda fordringar på Ratos till ett för ändamålet av Kapatens bildat aktiebolag, tillsvidare för 0 kr, varefter Kapatens genom det bolaget ska väcka talan mot Ratos. Om Kapatens lyckas vinna något belopp behåller Kapatens 40 procent och överlåtarna får 60 procent.

 

De påstådda fordringarna i fråga avser sådan utdelning på preferensaktier, som inte kom att utbetalas eftersom preferensaktierna i enlighet med bolagsordningen inlöstes av Ratos i juni 2017, dvs. före tre av avstämningsdagarna för utdelningen. I samband med inlösen erlade Ratos inlösenbelopp enligt villkoren för preferensaktierna i fråga.

 

Hittills har endast f.d. preferensaktieägare med ett sammanlagt innehav av 15-20 procent av de berörda preferensaktierna överlåtit sina påstådda fordringar till Kapatens, vilket per den 29 januari 2021 motsvarar ett krav på betalning från Ratos om omkring 14.700.000 kr (inkl. ränta).

 

Ratos har bestridit Kapatens anspråk i sin helhet och bedömer att en rättslig prövning kommer att utfalla till Ratos fördel. Ratos biträdes i ärendet av Mannheimer Swartling.

 

Kapatens har 2021 väckt talan mot Victoriahem efter att ha förvärvat de uppgivna rättigheterna till utdelning på inlösta aktier från ett antal tidigare innehavare av inlösta preferensaktier i Victoriahem. Omständigheterna Kapatens åberopar till stöd för kraven mot Victoriahem är likartade med de Kapatens åberopat till stöd för de krav som Kapatens framställt mot Ratos. Den 23 september 2022 har Malmö tingsrätt ogillat Kapatens talan mot Victoriahem. Domstolen grundade sin dom på att de tidigare innehavarna av preferensaktier efter inlösen av dessa inte längre är aktieägare och därför inte längre har rätt till utdelning. Istället har de tidigare aktieägarna kompenserats i enlighet med bolagsordningen och bolagsstämmans inlösenbeslut. Efter överklagande har Kapatens talan mot Victoriahem ogillats genom hovrättens dom den 25 september 2023. Hovrätten kom till samma slut som tingsrätten, under åberopande av huvudsakligen samma skäl – det saknas rätt till utdelning för inlösta aktier.

 

Om rättsläget skulle vara det som Kapatens tycks vilja göra gällande skulle det komma att påverka många bolag. Antalet berörda transaktioner är okänt, men det torde röra sig om många eftersom inlösen av preferensaktier är vanligt förekommande.

 

Om Kapatens mot förmodan skulle ha framgång med sitt anspråk avser Ratos att utge motsvarande ersättning även till övriga f.d. aktieägare som fick sina preferensaktier inlösta, dvs. även de som inte har engagerat Kapatens, men då utan avdrag för de 40 procent som Kapatens vill tillgodogöra sig. Det finns således ingen anledning för ytterligare f.d. preferensaktieägare att överlåta sina påstådda fordringar till Kapatens. För de som redan gjort det finns det anledning att verka för att reversera överlåtelsen, om det är möjligt.

 

Huruvida Kapatens har förmåga att ersätta Ratos för dess rättegångskostnader, om Kapatens förlorar tvisten, är okänt.

 

Några grundfakta, datum m.m.

I Kapatens krav mot Ratos tas ingen hänsyn till att Ratos är ett avstämningsbolag.

 

Årsstämman i Ratos den 6 april 2017 fattade beslut om utdelning till innehavare av preferensaktierna om 30 kr per preferensaktie och per kvartal, dock högst 120 kr per preferensaktie och år, med avstämningsdagar 15 maj 2017, 15 augusti 2017, 15 november 2017 och 15 februari 2018.

 

Styrelsen i Ratos beslöt den 16 maj 2017 att nedsätta aktiekapitalet med 2.614.500 kr och inlösa preferensaktierna i fråga.

 

På preferensaktierna hade utbetalats utdelning kvartalsvis till och med avstämningsdagen den 15 maj 2017, dvs. även enligt tidigare årsstämmors utdelningsbeslut med avstämningsdagar enligt de besluten.

 

De i tvisten aktuella preferensaktierna löstes in med avstämningsdag den 13 juni 2017. Antalet inlösta preferensaktier uppgick då till 707.408 (totalt utgivna 830.000 minus tidigare återköpta 122.592).

 

Inlösenpriset per preferensaktie var 1.837,50 kr, och aktien handlades sista handelsdagen (den 9 juni 2017) för 1.835 kr.

 

I bolag som inte är avstämningsbolag är fordran på grund av beslutad utdelning underkastad vanliga fordringsrättsliga regler om exempelvis denuntiation. I fråga om avstämningsbolag är så inte fallet, utan frågan styrs av reglerna om kontoföring av aktier (jfr. ABL 4:39-40). Om aktie överlåts så att den tidigare aktieägaren inte är införd i aktieboken per avstämningsdagen för utdelning, så tillfaller rätten till utdelning förvärvaren (förutsatt att denne är införd i aktieboken per avstämningsdagen).

 

Det är okänt för Ratos om någon av de f.d. preferensaktieägare, som nu överlåtit sina påstådda fordringar till Kapatens, före avstämningsdagen den 13 juni 2017 till annan hade överlåtit rätten till framtida utdelning på preferensaktierna, men Kapatens krav antyder att så inte skett. Annars är det i och för sig möjligt, med verkan mellan aktieägare och förvärvare, att göra sådan överlåtelse, varvid det utgivande bolagets inlösenförbehåll naturligtvis bör beaktas.

 

Ingen av de vars preferensaktier har inlösts med avstämningsdag den 13 juni 2017 (och som nu överlåtit de påstådda fordringarna till Kapatens) var således införd som ägare till sådan preferensaktie i aktieboken och antecknad i ett avstämningsregister enligt lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument per avstämningsdagarna den 15 augusti 2017, 17 november 2017 eller den 15 februari 2018.

 

Kapatens talan går alltså ut på att de f.d. preferensaktieägare i ett avstämningsbolag, som i enlighet med bolagsordningen fått betalt för sina aktier när dessa inlöstes, ska ha en kvardröjande rätt till avkastning, trots att de inte längre äger aktierna och inte är behöriga att motta vinstutdelning. Den rätten skulle tydligen, enligt Kapatens synsätt, gälla vid inlösen, men inte vid överlåtelse, av preferensaktie. Ratos är av annan uppfattning.

Något om preferensaktier

En preferensaktie är en finansiell produkt som ger rätt till utdelning till ägaren, men som kan lösas in likt en obligation. Kapital som inflyter till ett bolag vid emission av preferensaktier är eget kapital, kapital som inflyter vid emission av obligationer är skuld (främmande kapital).

 

Preferensaktier har en utformning enligt bolagsordningen som leder till att preferensaktier betraktas och värderas på motsvarande sätt som obligationer. Preferens till utdelning kan sägas motsvara ränta som utgår under den tid kapitalbeloppet är utestående. På motsvarande sätt som för obligationer kan utgivaren (bolaget). Som sagt, lösa in preferensaktierna. Rätten till inlösen och inlösenbeloppets storlek framgår av ett s.k. inlösenförbehåll i bolagsordningen. Storleken på den vinstutdelning som belöper på preferensaktierna bestäms med hänsyn tagen till att aktierna vid var tid kan lösas in av bolaget samt till storleken på inlösenbeloppet som normalt överstiger teckningskursen för aktierna. Vid handel på marknaden värderas preferensaktierna givetvis i enlighet med de villkor som gäller för dessa.

 

Det normala är att bolagets styrelse beslutar om inlösen av preferensaktier, efter viss tid och i enlighet med villkoren i bolagsordningen, när bolaget har alternativ finansiering som vid den tidpunkten blir bättre finansiellt för bolaget. Det kan ske vid en tidpunkt då alla avstämningsdagar beslutade av årsstämman avseende ett visst år inte har inträffat. Detta är också i enlighet med den finansiella kalkylen för preferensaktierna. Vad inlösaren, dvs. det utgivande bolaget, då ska betala regleras som sagt i bolagsordningen.